Det kom ett brev

När jag var liten, typ när jag gick på lågstadiet, hade jag ett par brevvänner. Den ena var min mammas kollegas barn och den andra var en klasskompis som hade flyttat till en annan stad. Det var jätteroligt att välja fina brevpapper (hästpapper var favoriten) och skriva med den doftande pennan och sedan klistra på några fina klistermärken. Ännu roligare var det att få brev! Vi skrev inte så långt till varandra och inte alltid så ofta och med tiden rann det ut i sanden.

Men så, för kanske fem år sedan, fick jag ett brev i brevlådan. Helt oväntat. Det kom från en tjej som är från Frankrike, men som var utbytesstudent i min gymnasieklass ett år. Vi brukade umgås då och när hon åkte tillbaka till Frankrike hade vi sagt att vi skulle hålla kontakten, men det blev inte av. Men nu kom det alltså ett brev. Förvisso adresserat hem till mina föräldrar, men pappa tog med det till mig när vi träffades. Det var så roligt att läsa om hennes liv och vad som hänt henne. Jag svarade på en gång och vi påbörjade en brevväxling (som vi håller på med än idag). Hennes brev är dessutom alltid så vackra. Hon dekorerar kuverten med fina bilder hon ritar eller så gör hon collage av tidningsurklipp och vackra papper. Jag började posta bilder av hennes brev i sociala medier och det var många som gillade dem. Efter ett tag hörde ett par okända kvinnor av sig, en i Tyskland och en i Japan, och undrade om jag ville bli deras brevvänner. Det ville jag och nu har jag en ny hobby, kan man väl säga.

Att skriva brev ger mig så mycket. Det är en annan typ av skrivande än att blogga, men samtidigt får jag ju träning i att skriva på många olika sätt. I breven övar jag så många olika saker, till exempel att berätta en historia, att diskutera olika ämnen – men också att kunna fråga intressanta frågor och lyfta någon annans tankar och problem. Det här har jag användning för när jag sedan skriver i bloggen. Men, förstås, jag brevväxlar inte främst för att bli bättre på att blogga. Det är snarare en bonus. Anledningen till att jag gillar att brevväxla är för att jag lär känna andra människor i andra länder samtidigt som jag lär känna mig själv lite mer. Brevskrivande är långsamt och eftertänksamt, inte alls som ett kommentarsfält på internet, och jag behöver dyka lite djupare i mig själv när jag svarar. Det är spännande.

Förr kunde man annonsera efter brevvänner i tidningar, men det går nog inte i dag. Vill man hitta egna brevvänner är det faktiskt inte så svårt. Man kan leta under hashtaggen #penpalswanted eller söka efter brevvänsgrupper (snail mail eller penpal är bra sökord) på Facebook. Det finns också klubbar online där man kan hitta brevvänner.