Musik att skriva till

Jag älskar att lyssna på musik när jag bloggar. Det sätter rätt stämning och får skrivandet att flyta bättre. Vi har alla olika musiksmak, förstås, men här är några personliga favoriter som jag brukar ta till när det är dags att sätta sig framför datorn. Framför allt gillar jag lite lugnare musik, som både fungerar bra i bakgrunden men som jag också kan lyssna aktivt på om jag vill. Här är mina favoriter:

• Mogli med albumet “Expedition Happiness Soundtrack”. Speciellt gillar jag låten “Wanderer”, men de är alla bra. Liksom väldigt lätta och luftiga, som en vårkväll när man upptäcker världen eller sitter på en sten med utsikt över sjön. Mogli och hennes sambo bor i Tyskland men skaffade sig en husbil och reste genom Kanada och USA från öst till väst och sedan söderut till Mexiko tillsammans med sin hund. De har gjort en film av den resan som de kallar Expedition Happiness. Det blev också musik, eftersom Mogli är musiker och sångerska, och det är den skivan jag gillar att höra.
• Jan Johansson med albumet “Jazz på svenska”. Härligt mjuk pianomusik med Jan Johanssons omisskännliga sound. Perfekt om man sitter och skriver på kvällen och känner sig lite lagom avslappnad (kanske med ett glas rött).
• Stefan Andersson och albumet “Skeppsråttan”. Det här albumet är förvisso rätt lugnt, men det är en text man lyssnar lite mer aktivt på. Därför passar det bra om jag kört fast i skrivandet och vill ha inspiration att hitta tillbaka till orden och formuleringarna.
• Yann Tiersen med “Amelie from Montmartre”, originalmusiken till filmen. Åh, när jag hör den känner jag mig lite som Amelie och på något sätt gör det mina texter faktiskt lite bättre. De sticker ut lite mer om jag skriver dem samtidigt som jag är i Amelie-mood. Visst fattar ni vad jag menar? Sådär smart och lite udda humoristiskt, liksom.

Det går också att hitta nya favoriter genom att läsa musikrecensioner i dagstidningarna och i magasin.

Det är mina favoritalbum när jag ska blogga. Men ibland behöver jag en paus och komma upp och dansa lite. Sådär galet man dansar när ingen ser en. Det är bra för att mjuka upp stela muskler efter att jag suttit för länge med händerna på tangentbordet. Då lyssnar jag gärna på Laleh eller på gamla melodifestivalenlåtar. Då blir det dans och fart och fläkt i några minuter innan jag sätter mig och skriver igen.